|
|
För programchef Rune Andersson fortsätter det framgångsrika Mat 21-programmet, som nu kallas för Mat 22.
”Mat 22” igång med
Mervärden som märks
Det blir en fortsättning på det framgångsrika Mat 21-projektet vid Livsmedelsvetenskap, SLU Uppsala.
– Vi kommer inte att finansiera ny forskning utan forskning som redan är framme ska omsättas. Vi ska på ett bättre sätt biträda livsmedelskedjan med kunskap. Jag ser gärna att det här utvecklas, säger Rune Andersson som fortsätter som programchef från Mat 21-projektet.
Mistras styrelse beslutade i december 2004 att finansiera projektet ”En
syntesplattform för livsmedelskedjan – Mervärden som märks” med 5 mkr under perioden 2005 – 2007. SLU, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Livsmedelsindustrierna (LI), Svensk Mjölk, Stiftelsen lantbruksforskning (SLF) m.fl., inalles tolv aktörer, väntas motfinansiera med 15 mkr, i reda pengar eller med personal.
Medlen ska bidra till att forskningsresultaten kommer till praktisk användning, samt att de nätverk som utvecklats inom Mat 21 behålls. Arbetet kommer att bedrivas i form av tematiska synteser och scenarioarbeten inom hela livsmedelskedjan.
Sex olika teman utgör grunden för ”Mat 22”: Närproducerat och säkert djurfoder, Hållbart växtskydd, Strategi för att minska kadmium i jordbruksmark och gröda, Industriell struktur, kostnadseffektivitet och produktdifferentiering: Hur påverkas konkurrenskraften i svensk livsmedelsindustri?, Food EU – ett europeiskt märkningssystem för livsmedel, samt Nyckeltal för djurvälfärd i stallar, transport och slakt. /MP |
|
Veterinärutbildningar kartläggs
I förra numret av Reflex stod det om den kritik som framförts av lärare på veterinärprogrammet. Vi skrev också om att professor Ulf Haglund, Akademiska sjukhuset, fått i uppdrag av fakultetsnämnden vid VH-fak att utreda den kliniska verksamheten på djursjukhuset. Utredningen presenteras i ett kommande nummer av Reflex.
Ytterligare en utredning har tillsatts av VH-fakulteten. Det är f.d. dekanus Göran Dalin som fått uppdraget att kartlägga veterinärutbildningarna inom EES-området. Syftet är att ge ett internationellt perspektiv i den fortsatta planeringen av en ny utbildningsplan för veterinärprogrammet vid SLU.
För knappt två år sedan uppdrog SLU:s styrelse att veterinärutbildningens ”innehåll, organisation och utbildningsmål” skulle ”ses över och omprövas”. En rapport av de båda utredarna, Rauni Niskanen och Bernt Jones, lämnades till fakultetsnämnden och behandlades där i oktober förra året. Man konstaterade då att det bl.a. återstod att belysa det internationella perspektivet innan beslut om en ny utbildningsplan kan fattas.
En annan nyhet är att två riksdagsmän, Marietta de Pourbaix-Lundin och Catharina Elmsäter-Svärd, bjudits in den 23 mars för ett möte med fakultetsledning och programnämnd. Syftet är att informera om förhållandena i veterinärutbildningen. I en motion till riksdagen har de Pourbaix-Lundin framfört att brister uppkommit i utbildningen p.ga. besparingar. Elmsäter-Svärd är ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. /MP
|
|
|
Samordnare för landskapsingenjörsdagen, Marie Larsson och veteranen Teresia Olsson, (medarrangör för lingdagen för tredje året) berättar att det fanns 32 utställare och 150 personer som deltog i föreläsningar och workshops. Foto: Anette Neldestam
Dubbla näringslivsdagar för Alnarpsstudenter
Landskapsingenjörsstudenterna var först ut med sin näringslivsdag den 3 februari. Dagens tema var ”Materialstarka!”. Till programmet hade lingarna bjudit in perennagurun Piet Oudolf, från Holland, som föreläste om aktuella perennprojekt runt om i världen inför en nästan fullsatt aula i Alnarpsgården.
Vidare fanns föreläsningar och workshops på schemat som handlade om allt från att skapa en attraktiv utemiljö med begränsade resurser till betongens möjligheter, vattnets betydelse i stad och park och belysning i offentlig miljö.
Kvällen avslutades med gemensam middag med Peter Gaunitz, trädgårdsprofil bl.a. känd som TV-underhållare, vilket gav löfte om även en hög kvällsstämning.
En vecka senare, den 10 februari, var det dags för lantmästarstudenterna att ladda för sin näringslivsdag på tema: Framtiden för svensk produktion. Omkring 100 externa gäster och 100 studenter var med när dagens moderator Mats Karlsson med säker hand lotsade deltagarna genom programmet med föreläsningar om framtidens växt-, kött- och mjölkproduktion.
Årets lantmästarpris delades ut till Roman von Buxhoeveden för sina internationella insatser inom den agrara sektorn med allt från ny teknik, bo på lantgård-koncept, researrangör till att varit ytterst aktiv som rådgivare vid EU-frågor. I pauserna fanns 20 utställare på plats att besöka. /AN |
|
|
20 ställde ut i Umeå
Fettisdag vid SLU i Umeå – då är det som vanligt stor vernissage på de anställdas egen konstutställning. Mer än ett dussin gånger har SLU-förmågor vid det här laget fått möjlighet att ställa ut sina konstverk.
Solande kvinna. Blyertsteckning av Erica Näslund, skoglig resurshushållning och geomatik.
Den här gången deltog drygt 20 utställare, och tillsammans visade de upp 60-talet verk. En tredjedel av utställarna var studenter.
Det var som vanligt Kjell Olofsson, Gun Lövdahl och Marika Hedlund som skötte de praktiska arrangemangen kring utställningen.
Holmöns fyr. Akvarell av Åsa Lundell, skogsekologi.
SLU Röbäcksdalen anordnade samtidigt en egen liten konstutställning med kor som motiv. Vindeln-konstnären Anna Granqvist hade inbjudits att ställa ut några av sina tavlor. Fyra större verk och tre i mindre format visades i sammanträdesrummet på Röbäcksdalen, alla utförda i akryl.
Uggla. Akvarell av Per Wedholm, kurs 99-03.
– Fina verk! Vi skulle gärna vilja köpa in någon av tavlorna för att kunna hänga i visningsdelen på den nya ladugård vi snart börjar bygga, säger Ulla Bång, prefekt vid Norrländsk jordbruksvetenskap. /SOB
På SLU Röbäcksdalen ställde Anna Granqvist ut flera tavlor med kor som motiv.
|
|
|
Helande trädgårdar i ny bok
En medvetet anlagd och använd trädgård intill vårdinrättningar borde vara en självklar rättighet för alla. Så står det på baksidan till boken ”Tänkvärda trädgårdar – när utemiljön blir en del av vården”, som utkommer i april.
Det är en tillgång att ha en vacker park eller trädgård i sin närhet när man befinner sig i kris, blivit sjuk eller är gammal och beroende av vård. Detta har författarna bakom ”Tänkvärda trädgårdar” tagit fasta på och menar att sådana gröna miljöer är väl värda att begrunda och ta intryck av. Pia Schmidtbauer från Movium har skrivit boken, tillsammans med forskarna Patrik Grahn och Mats Lieberg, SLU Alnarp.
Boken innehåller en samling goda exempel på trädgårdar och parker i Sverige och utomlands. Pia Schmidtbauer har besökt rehabiliteringsträdgårdar vid ett fängelse i New York, inom sjukvården i Wien samt på olika håll i Japan.
Ett fördjupningskapitel av Mats Lieberg, beskriver Moviums forskningsprojekt ”Trädgård och park som rehabilitering”, där en tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt hur Prästgårdsparken i Älvsjö, en offentlig park, kan utgöra en resurs för stadsdelens äldre och vårdkrävande invånare.
Patrik Grahn skriver om forskningen vid Alnarps rehabiliteringsträdgårdar, som han själv är initiativtagare till och han ger även en historisk återblick.
”Tänkvärda trädgårdar” kommer att börja säljas under trädgårdsmässan Nordiska trädgårdar i Älvsjö 7 – 10 april. Boken kan även köpas genom Formas förlag, www.formas.se. /MP
|
|
|
Futura delar ut forskningsmedel
Stiftelsen Futura delar ut medel till miljörelaterad forskning. Detta definieras som forskning som på lång eller kort sikt kan resultera i åtgärder för en bättre miljö.
En av de viktigare frågorna idag och för kommande generationer är hur klimatet kommer att förändras. Under en ny ansökningsperiod önskar Stiftelsen Futura särskilt få ansökningar från projekt som rör vårt klimat.
Intresserade ska skicka in en intresseanmälan med en kortfattad beskrivning av projekt som viktiga för vår miljö, speciellt klimatfrågor.
Stiftelsen Futura grundades i december 1986 och har sedan 1987 delat ut bidrag till ett stort antal forskningsprojekt med miljöinriktning.
Stiftelsen har till ändamål att främja vetenskaplig forskning och undervisning inom följande områden: naturvetenskap, miljövetenskap, politik, sociologi, ekonomi, filosofi, idéhistoria och tvärvetenskap. Stiftelsen stödjer endast studier där de långsiktiga konsekvenserna för människa och miljö beaktas. Ansökan skickas till Stiftelsen Futura, c/o Lindhés Advokatbyrå AB, Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm. /MP
» Mer information om Futura
|
|
|
KSLA belönade SLU-forskare
Flera SLU-forskare belönades, som Reflex rapporterade i nummmer 14/04, vid Kungliga skogs- och lantbruksakademiens (KSLA:s) högtidssammankomst i Stockholm den 28 januari.
Professor Dag Lindgren, Skoglig genetik och växtfysiologi samt Umeå Plant Science Center, belönades med KSLA:s guldmedalj ”för internationellt uppmärksammade nya teorier och matematiska modeller inom kvantitativ genetik tillämpade på praktisk skogsträdsförädling”.
Här tar han emot medaljen ur prinsessan Lilians hand. Mellan dem ses FD Nils Trowald, som erhöll akademiens belöning för framstående insatser inom pedagogik och undervisning ”för en starkt engagerad och livslång gärning fylld av pedagogiska innovationer och provokationer som gjort SLU till ett föredöme inom universitetsundervisningen”.
Längst till höger ses Mårten Carlsson, förutvarande rektor vid SLU och nu akademins preses. /SOB
Foto: Mats Gerentz
|
|
|
Hovslagare ny Skaraordförande
Håkan Andersson är den förste hovslagaren från BYS som blir kårordförande. Foto: Åse Ericson
I år får studenterna i Skara lära sig hålla rätt på tummarna. Det är nämligen en praktiker med människokänsla som valts till ny kårordförande i Skara studentkår.
– Jag har alltid engagerat mig och vill hjälpa folk komma tillrätta med olika problem, jag har också arbetat fackligt, säger Håkan Andersson som ser kåren som studenternas fackförbund.
Håkan Andersson ska bli hovslagare och läser första året på BYS, Biologiska yrkeshögskolan i Skara. Tanken på hovslagaryrket fick han på grund av ett eget hästintresse, han såg möjligheten till ett fritt yrke och hade funderingar på vad han ville göra mer i livet.
– Tidigare var jag snickare och har arbetat inom sjukvården, säger Håkan Andersson, som har planer för det fortsatta kårarbetet.
– Först och främst ska vi skaffa en studentflagga till Skara studentkår. Puben behöver också åtgärdas med ljus och ljud, men just nu håller jag på att sätta mig in i kårens arbete.
Det goda samarbetet mellan de olika utbildningarna på en liten ort lyser igenom, vice ordförande läser på livsmedelsingenjörsprogrammet och kåren har representanter från alla program. Håkan Andersson som är den förste hovslagaren från BYS som blir kårordförande känner ett bra stöd från alla.
Slutligen ett gott råd från den avgående ordföranden Andreas Svensson:
– Behåll lugnet! /VS |
|
|
SLU:are i tidskriften KSLAT
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift (KSLAT) utges med ca 20 nummer per år. Den innehåller föredrag och diskussioner från akademiens seminarier, konferenser och sammankomster samt även rapporter från akademiens kommittér och arbetsgrupper. Flera nummer publiceras enbart på akademiens hemsida.
Där kan man bl.a. läsa agr.dr och SLU-statskonsulenten Olle Petterssons bidrag till det offentliga samtalet om odlingen och dess avigsidor: ”Odlingen, Naturen och Människan”, Årg. 2004, Nr. 23, 130 sid. ISBN nr: 91-85205-02-8. Pris 100 kr.
» KSLA:s webbplats, klicka på trycksaker
|
|
|
Skogsstyrelsen studerar
skador i stormens spår
Skogsstyrelsen tillsätter en särskild analysgrupp för att undersöka stormens konsekvenser för skogsskötseln.
Analysgruppen kommer att få en bred sammansättning, skriver styrelsen i ett pressmeddelande.
Den senaste stormen över Sverige har drabbat sydsvenska skogsägare hårdare än någon annan storm under 1900-talet. Skogsstyrelsen vill därför ta reda på om skadorna kunde ha mildrats genom en annan typ av skogsskötsel.
Den statliga myndigheten vill också, i nära samarbete med forskningen, undersöka hur skogsskötseln i framtiden ska kunna minska risken för stormskador.
Hur blandskog har klarat stormen i jämförelse med skog där endast ett trädslag dominerar, är en fråga som ska studeras. Hur gallring inverkar på risken för stormskador, samt om risken för dessa skulle minskat med en bättre plan för avverkningar är också frågor som ska besvaras.
– Skogsstyrelsen måste närma sig den här uppgiften med ett brett perspektiv och stor ödmjukhet. Vi måste vara beredda att ompröva delar av dagens skogsskötsel, samtidigt måste vi se till vilka konsekvenser ett delvis annat skogsbruk får för såväl industrin som andra samhällsintressen, säger Göran Enander, gd på Skogsstyrelsen.
Om de senaste decenniernas stora antal vilda djur påverkat skogsbrukarnas val av trädslag, samt om klimatet i södra Sverige kan ha inverkat på skogens känslighet för kraftiga vindar, ska också analyseras.
Totalt har 70 miljoner kubikmeter skog skadats av stormen, enligt Skogstyrelsens inventering. /MP
» Se Skogstyrelsens rapport över skadorna
|
|
|
Efterfrågan på plantor ökar
När de stormdrabbade skogarna ska återplanteras krävs massor av plantor och fröer av både barr- och lövträd. Enligt de beräkningar som Skogsstyrelsen gjort är risken för plantbrist överhängande. Områden stora som 300 000 fotbollsplaner kommer att bli kalhyggen när den stormfällda skogen avverkats.
Skogsstyrelsen arbetar nu med att analysera hur markerna med den nedblåsta skogen bäst ska återbeskogas. Samtliga frö- och plantodlare kommer man att be redovisa hur många plantor som finns på lager och under produktion, samt hur stora frölagren är. Om de svenska resurserna inte räcker till kommer Skogsstyrelsen även att be EU-kommissionen om lov att importera granfröer från Vitryssland, som har granar med mycket bra egenskaper för Sydsverige.
Delar av den stormfällda skogen kan komma att planteras med ädla lövträd som ek, bok och ask. Skogsstyrelsen undersöker möjligheter för att ge skogsägare med sådana planer stöd. Dessa planteringar kräver inhägnad som skydd mot rådjur och älg. /MP
|
|
|
Lägre prisskillnad
på ekologiskt i Sverige
Sverige har små prispåslag på ekologiska livsmedel jämfört med ett antal andra EU-länder. Prisskillnaden mot konventionellt producerade livsmedel är större i länder där ekologiska produkter är små på marknaden. För varor med lågt konsumentpris är prisskillnaderna generellt större.
Detta är de viktigaste slutsatserna som Livsmedelsekonomiska institutet (SLI) drar av en studie av marknad och priser för ekologiska produkter i fem EU-länder. Institutet deltog i studien, som gjordes på initiativ av EU-kommissionen. De fem studerade länderna var Sverige, Danmark, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. /MP
|
|
|
Svenskt lantbruk
fortsätter backa
Lönsamheten i svenskt lantbruk fortsatte att försämras under 2004. Det visar en omfattande analys som gjorts av 2 500 svenska normalgårdar. Kartläggningen, som gjorts av LRF konsult, bygger på faktiska räkenskaper.
Priserna till bönderna fortsatte att sjunka under 2004. Samtidigt steg kostnaderna för inköpta produktionsmedel. Det innebär att den totala lönsamheten för svenskt lantbruk nu backat sju år i rad. Det visar LRF Konsults rapport: Lantbrukets lönsamhet 2004.
Men bilden är inte helt nattsvart. För exempelvis grisproducenterna ljusnar det och priserna är på väg upp. Analysen visar också att det går att skapa lönsamma lantbruksföretag, men då krävs ett aktivt företagande med lika mycket fokus på försäljnings- och marknadsfrågor som på kostnadseffektiv produktion, skriver LRF i ett pressmeddelande. /MP
|
|
|
(O)Mänskliga djur
Televisionens naturprogram, inte minst de som ges på specialkanalerna National Geographic, Viasat Nature och Animal Planet, är ofta mycket intressanta och genomarbetade. Men de som namnger programmen verkar vara sällsynt trångsynta. Det är hela tiden det mänskliga perspektivet som gäller. Djuren bär visserligen inte kläder och de pratar inte, som Disneys tecknade figurer, men det är inte långt ifrån.
Djur framställs ofta som onda, djävulska eller hämndlystna och verkar drivas av mänskliga känslor. Men som jag ser det kan bara människor vara onda, inte djur.
De som namnger TV-programmen tycks innerst inne anse att rovdjur borde övergå till rent vegetarisk diet. Eller vad tycker du själv om de här titlarna från de senaste veckornas TV-program? Exempel: Världens skojigaste djur, Hundvärldens stjärnor, Långa blondiner, Naturens personligheter, Vild, vildare, vildast, Röda krabbor och galna myror, Tigrarna slår tillbaka, Onda djur, Djävulska insekter, Skapt till att döda, Döda för sitt uppehälle, Mördare med barnansikte, Mördarschimpanser, Mördarleoparderna. /SOB
|
|
|
Blodbussen på väg till Ultuna
Nya och gamla blodgivare hälsas välkomna till Undervisningsplan tisdagen den 1 mars. Under förmiddagen, kl 9.00 – 11.15, samt eftermiddagen, kl 12.30 – 15.30, står Blodbussen från Akademiska sjukhuset där för att ta emot givare från SLU. /MP
» Läs mer om blodgivning här
|
|
|
|
|
|
